Skörda rosmarin i december

I våras köpte vi två plantor med rosmarin. Den större av plantorna har växt på vårt lantställe i en hink med dräneringshål i botten. Den andra plantan har stått i en fyrkantig keramikkruka på balkongen i stan.
Tacksamt har vi kunnat skörda av dem under hela sommaren och hösten.

Den 17 december klippte jag ner plantorna och skördade dem för sista gången i år.
Bladen på kvistarna repade jag av och satte i en plastbunke, där jag placerat lite hushållspapper i botten. Då ligger de luftigt och eventuell fukt sugs upp av papperet.

Bunken placerade jag mörkt på en varm plats, så att rosmarinen snabbare ska torka. Sedan förvaras de bäst i en lufttät burk.

I julas åkte vi till Orust och tog med oss plantorna. De får nu vila tillsammans med våra pelargoner till våren.

Rosmarin vill övervintra frostfritt och ljust. Källaren där de nu vistas har ett litet fönster. Nu är frågan om det räcker, eller om de står för mörkt. Men om de dör så gör det inget, för i så fall köper jag nya plantor till våren. Övervintrar de är det en ny positiv erfarenhet för mig.

De två plantorna har fått stå på balkongen fram till den 17 december då jag skördade dem för sista gången för i år. Den 23 december fick de åka till Orust för vinterförvaring.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag använder ofta rosmarin till att krydda rotsaker som jag steker i ugn.
Jag blandar potatis, morot, kålrot med olja i en långpanna. Rosmarinen stöter jag grovt i en mortel och strör över tillsammans med grovmalen svartpeppar och salt. Steks i 250 grader i 30-45 minuter. Efter halva tiden i ugnen tillsätter jag palsternacka och sötpotatis, för de har kortare tillagningstid.
Dessa ugnsstekta rotfrukter blir jättegoda!

Mina ugnsstekta rotfrukter är klara att servera.

.

Krans av pil

Inför julen fick jag möjlighet att göra en krans av pil. Den dekorerade jag sedan med lummer, kryddor, nötter och torkade apelsinskivor. Lummern är köpt i en blomaffär, för den i naturen är fridlyst och får absolut inte plockas.

Kransen gjorde jag av ett knippe med blötlagd pil. De långa pilskotten/grenarna får man mjuka upp med händerna innan man börjar arbeta med den.
Jag började att göra en ring av en gren. Flera grenar virade jag ihop så de blev till en början av en krans. Pilen vred jag sedan runt tills den hade blivit så tjock som jag vill ha den. Mot slutet av "flätningen" knäckte jag medvetet grenarna så att kransen blev mer luftig och kantig.
När man "flätar" räcker det att fästa de nya pilgrenarna in i kransen, så låser man dem så de inte lossnar.

En vecka senare efter att jag gjort kransen, var det dags att börja dekorera den. Som en grön grund använde jag färsk grön och mjuk lummer som jag rev loss och trädde fast i kransen. När jag klätt den runt om, använde jag vanlig bomullstråd att fästa lummern med.

Sedan var det bara att sätta fast valnötter, som hade en grov ståltråd instucken i sig. Stjärnanisen knöt jag fast med bomullstråd. Apelsinskivorna och kanelstängerna med ståltråd. I apelsinen tryckte jag slutligen fast kryddnejlikor.
Runt kransen virade jag ett tunt bastsnöre. Ett sådant man binder upp växter med.

Kransen är upphängd på dörren med rött band.

Till sist tog jag ett brett rött band som jag vek ihop så att jag kunde hänga upp den på dörren.
Med ett häftstift överst på dörren fäste jag kransen. Alltså på dörrens ovansida, så syns inte hålet efter häftstiftet.

Nu får kransen hänga tills tjugondedag Knut, eller längre om vi vill. När kransen har gjort sitt kan man lägga allt i komposten utom ståltråden. Pilkransen kan man spara till nästa jul, eller göra en påskkrans av den när den tiden kommer.

Stjärnanis är rätt dekorativ och luktar gott, liksom kanelen och nejlikorna.


Apelsinskivorna gör man själv genom att skiva en apelsin och lägga skivorna varmt, till exempel på ett fat ovanför ett element. På en vecka är de så pass torra att man kan använda dem.

.

God Jul önskar jag mina läsare

GOD JUL
önskar jag alla mina läsare!

Hyacinterna som jag planterade den 14 december har börjat blomma. En av de blåa som jag skrev om den 19 december slog ut först. I krukan med samplanterade hyacinter i tre färger har den mörkrosa tagit täten att börja blomma före de två andra.

Vill man förlänga blomningen av sina hyacinter kan man placera dem svalt över natten eller när man inte är hemma. Jag har placerat dem på balkongen de dagar jag inte är hemma under juldagarna.
Fryser de inte ihjäl, tänker kanske du. I trädgården klarar hyacint några frostgrader. Våra vårar brukar ju överraska med köldnätter, som inte knäcker de vårblommande växterna. Tidigt höstfrost är desto värre för trädgårdsväxterna och slår ut alla ömtåliga sommarblommor.

Om tre månader har vi passerat vårdagjämningen den 21 mars. Så nu börjar nedräkningen till våren på allvar!
Jag hoppas att julen blir bra och att du får lite trädgårdssaker bland julklapparna :-)

Vår blåa hyacint har två blomstjälkar. Det har inte jag sett tidigare. Det ska bli spännande att se om de två andra blå är likadana.

I närbild ser man att hyacintens blommor har en vacker form. Det ser nästan ut som de är gjorda av porslin.

.

Hyacinter till jul

Nu finns hyacinter att köpa överallt. Där jag bor i Göteborg finns flera blomsteraffärer, men jag tyckter de är för dyra när de kostar 25-30 kronor styck. Till slut fann jag en affär vid Järntorget där jag fick tre hyacinter för 45 kronor. Jag köpte tre blå. Troligtvis är de dyrare av en bättre sort, men jag vill ha många hyacinter, så jag nöjer mig med de billigare.

När man köper hyacinter brukar den lilla plastkrukan vara fylld av rötter, som växer kors och tvärs i ett enda virrvarr.
Det är bara att trassla upp rothärvan. Det gör inget att rötterna går av. Det växer snabbt ut nya när löken sätts i ny jord.

Efter att ha rett ut rothärvan gick mer än hälften av rötterna av. Skräpet for ner i kompostpåsen.
Hyacinten planterade jag i jord. Jag använde en röd julig ytterkruka utan dräneringshål. Hela löken täcktes av jorden.

Jorden täckte jag till sist med vitmossa som jag plockat för några år sedan vid vår stuga i Halland. Den har legat knastertorr i vår redskapslåda på balkongen. Jag bröt av en bit och lade den i en skål med vatten och med en gång blev den mjuk. Sedan var det bara att forma bitar så jordytan täcktes.

Plantan behöver inte vattnas för all näring till blomman finns i löken. Jag hällde på lite ändå för att fukta jorden som var torr. Om man vattnar för mycket kan blomstängeln bli för lång.

Katten Kajsa tittar förundrat på skapelsen. Hon tänker väl om det går att äta. Det slår mig att jag har glömt att så kattgräs till henne.

Med några dekorationsbär var skapelsen klar. Det blev till en liten julplantering. Nu är det bara att vänta på att den blå hyacinten ska gå i blom. Bilden är tagen den 15 december.

Efter blomningen, och när jag tagit bort den vissna blomstängeln, ska jag låta den växa vidare inomhus. Jag ger under tiden lite växtnäring tills bladen vissnar ner framemot våren. Sedan ska jag plantera ut löken i trädgården där den sedan får växa fritt. Förhoppningsvis kommer den i blom igen nästkommande år.

Ett tips till slut
När jag köper många hyacinter och inte vill att alla ska blomma samtidigt, placerar jag dem i sina små krukor i kylskåpet. Då fördröjs blomningen. Jag har placerat några i kylskåpet så att vi får även hyacinter till nyår.

.

Rosor i december

Ur led är tiden!
Nu är vi en vecka före jul och idag besökte jag Härlanda. På flera ställen såg jag att rosorna som fortfarande blommar i trädgårdarna.
Trots att vi är i den mörkaste tiden på året samt haft flera nätter med frost, så har dessa rosor överlevt.

Gräsmattorna är fortfarande gröna, tusenskönor blommar och jag till och med såg en prästkrage som hade knoppar. Julstämningen vill inte infinna sig, i denna gröna jul.

Alla bilderna tog jag den 16 december utanför Härlanda kyrka. Fortsätter de blomma under julveckan, kan man skämtsamt kalla dem för julrosor :-)

En ros på väg att slå ut, i december!

.

Kaktus från Kanarieöarna

Efter två veckor i solen på Gran Canaria har jag landat åter i hösten, eller snarare i förvintern. Det första snögloppet kom här i Göteborg i natt. Men det försvann under dagen, tack och lov.

Nere på Kanarieöarna fann jag små kaktusar i vår stora mataffär där, Eurospar i San Fernando, norr om Playa del Inglés. De kostade nästan ingenting, bara 1,10 euro styck eller drygt tio kronor. Så jag köpte först tre stycken. Vid vårt andra besök köpte jag ytterligare tre, varav två med fina vita taggar.

Jag klarade transporten hem genom att vira varje kaktus i hushållspapper och sedan placerade jag dem i en papperspåse i två lager. Jag använde så mycket papper att påsen blev fylld av fluffigt papper.

Påsen placerade jag vid kanten i en resväska med hårda sidor. Som extra skydd lade jag en vikt svagt uppblåst badring. Sådana som barn har i bassänger. Sedan var det bara att packa mjuka kläder omkring så att påse och badring skulle ligga fast i väskan, ifall den råkar ut för hårdhänt hantering i flyget.

Nu ska jag hålla dem svagt fuktiga så att de varken torkar ut eller dränks. Jag ska senare plantera dem i en vid keramikkruka. Jag har ingen hemma så nu blir det att leta på loppis eller i växtbutiker efter ett lämpligt kärl för dem.
Det viktiga är att kärlet har ett dräneringshål i botten, så att inte vatten blir liggande i krukan. Det har dödat tidigare kaktusar som jag har köpt och halt misslyckats med.

Ser ut som en otäckt vass vit kudde med både små och stora taggar.

Denna kunde jag inte motstå. Den hade små rosa blommor när jag köpte den. En knopp är på väg att slå ut.


En med tunna gulbruna taggar.


Med långa taggar i rött och orange.


Den minsta kaktusen med knippen med korta vita taggar.


Med kraftiga gul-vita taggar.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Strax före min semester i november gick min kamera Canon PowerShot A480 helt sönder. Under ledigheten fick jag således ta med en gammal Samsung Digimax S800, men den gav också upp. Så nu har jag en helt ny kamera igen sedan 4 december. En Canon PowerShot A2200 HD. Det är med den senaste som jag har tagit kaktusbilderna med.
Undrar nu hur länge denna nya kamera kommer att hålla?

.

Rosa blandning av lökar och knölar

Jag handlade mat på Netto vid Andra långgatan i Göteborg för ett tag sedan. Mitt i affären fanns ett ställ med vårlökar till ett bra pris. Jag kunde inte motstå att köpa en påse med en samling av tulpaner, narcisser och allium. De fanns i en förpackning som kallades för "Colour Match Collection - Pink Shades". Växterna är i olika rosa nyanser.

Förpackningen visar ett flor av växter, men det står tydligt att den innehåller fem tulpaner av sorten Tulipa Van Eijk, fem Narcissus Salome med rosa innanmäte, samt femton Allium Oreophilum.

När jag öppnade förpackningen var en tulpanlökarna rutten, men vad gjorde det egentligen när de var så billiga, bara 30 kronor för allt?

Med planteringsspade i näven gick jag ut i trädgården, och som vanligt så visste jag inte först var jag skulle plantera dem. Jag hade ju redan planterat över hundra lökar under hösten.
Jag satte tulpanerna bland andra i blandade färger. Narcisserna planterade jag så att de syns bra där vi sitter i vår uteplats. Allium satte jag i grupper om fem på tre ställen.

Ett roligt sammanträffande var att jag var på GöteborgsOperan och såg Richard Strauss opera Salome den 22 oktober. Det var den 11 oktober jag köpte lökarna med samma namn: Tulipa Salome, men uppmärksammade inte namnet förrän jag skulle plantera dem den 30 oktober.

.

Tulpaner med fyllda blommor

När jag besökte England i höstas köpte jag hem en förpackning med tio tulpaner med fyllda blommor i blandade färger. Jag kunde inte motstå dem då paketet bara kostade 3 pund, cirka 30 kronor. Bara tre kronor styck. Ett riktigt fynd som jag fann på Sainsbury's.

Hemma kom problemet: var ska de planteras? Tack vare att jag har fotograferat rabatterna under våren, kunde jag se på ett ungefär var de gamla tulpanerna finns.
Tidigare i höst har jag även köpt mängder av lökar och knölar. Dessa har jag satt i alla rabatter i vår inhägnade trädgård. Förhoppningsvis har jag satt de nya från England i luckorna där det saknas tulpaner.

Jag satte dem i två klungor om fem i varje. Ett bra tips är att sätta växter i klungor i ojämnt antal: 3, 5, 7, 9 etc. Aldrig i raka rader utan i grupp. Det ger bäst effekt tycker jag.

Nu får jag vänta och se om jag har lyckats placera dem rätt.
En stor fördel med tulpaner är att om man har satt dem på fel plats, är det bara att gräva upp dem och flytta dem till en annan plats, ÄVEN om de står i blom.

Medan hösten börjar gå över i vinter och vi lackar mot jul kan jag här i bloggen njuta av mina tulpaner under vintern.

På lökförpackningens bild ser man hur det kommer att se ut om fem-sex månader. Men det kommer inte att växa lika tätt. Jag hoppas att jag får flera gula med röda stänk. Men det spelar egentligen ingen roll vilka färger som kommer upp, för alla är lika fina. Bara att alla tio växer och slår ut sina fyllda blommar i vår.
Jag längtar...

Så här fint blommade det bland Kinesisk kärleksört den 14 oktober 2011.

.

Jordärtskocka - en solros

Vid ett besök på en kolonilott som Härlanda örtagård i Göteborg driver, fick jag en påse med knölar med Jordärtskocka, Helianthus tuberosus.
Dessa knölar kallas för "fattigmanspotatis". Om plantorna trivs kommer de ge en riklig skörd av ätbara rotknölar.

Knölarna kan man steka i ugn, koka eller göra en god puré av. Jag tillagade hälften av mina knölar i ugnen och det smakade himmelskt gott!

En stor fördel med Jordsärtskocka är att man inte behöver ta upp knölarna ur jorden, som man måste göra med till exempel Dahlia, utan kan låta dem ligga kvar över vintern. En nackdel är att de sprider sig gärna. Man får göra en övervägning om man ska ha den i perennplanteringen eller inte.

Jag har planterat ut den på fyra ställen intill vår höga spaljé. Förhoppningsvis ska de växa sig höga och fylla upp rabatten mellan Höstfloxen på hösten med sina gula blommor.

Här ser man att Jordärtskocka är en solros. Bilden lånad från Wikipedia.

Med mitt knäskydd och Fiskars planteringsspade kom jordärtskockornas knölar i jorden den 30 oktober.

Trivia

Kronärtskocka är släkt med tistel. Där äter man upp blomknoppen innan den slår ut.

Jordsärtskocka är släkt med solros. Det är rotknölarna man äter.

.

Eau-de-colognemynta

Jag besökte ett projekt för grön rehabilitering som har sina lokaler intill Härlanda kyrka i Göteborg. Projektet Härlanda örtagård har två kolonilotter samt en liten örtagård vid klockstapeln som de tar hand om. Personalen bjuder på te som görs på örter ur kryddgårdarna. De blandar olika sorters myntor tillsammans med citronmeliss i kokhett vatten, som får ligga kvar i vattnet tills man dricker det. Ibland tillsätter de lite färsk ingefära för att förstärka smaken.

En av myntorna i örtagården har en skarpare och mer aromatisk doft än pepparmynta. Det är en Eau-de-colognemynta, Mentha X piperita var. citrata.
Jag fick några kvistar att göra eget te på. Men jag hade inte mage att hälla kokhett vatten över dem, utan satte dem i två små plastkrukor med jord. Förhoppningsvis ska de rota sig, så jag kan få egna plantor att ha i min framtida örtagård.
Efter någon vecka inomhus på fönsterbänken var myntorna fortfarande vid liv.

I slutet av oktober grävde jag ner krukorna vid vårt fritidshus. Så djupt att krukorna blev helt täckta av jord. För ovanlighetens skull satte jag även en plaststicka där jag skrivit namnet på dem. När det blir vår igen brukar jag ha glömt vad jag har i mina övervintrande krukor. Som vintertäckning lade jag löv över krukorna.

Nu är det bara att vänta och se om jag får egen Eau-de-colognamynta nästa år. Överlever de har jag sparat en liten slant, och givetvis få glädjen att ha lyckats att föröka en till växt på egen hand till min trädgård.

En rund och en fyrkantig kruka med mynta strax före vintertäckningen med björklöv.

Trivia
Eau-de-cologne (eller Eau de Cologne) betyder "vatten från Köln". Det är den mest utspädda formen av parfym, och skapades under 1700-talet av en italiensk parfymör som bodde i Köln. Han använde örtextrakt, olja och sprit till sin väldoft. Läs mer om detta på Wikipedia: Eau-de-cologne.
Parfymen innehåller inte mynta, men däremot många former av citrusolja från bland annat apelsin, lime, bergamott, grapefrukt och citron.

.

Årets sista hallon

I söndags var det dags att stänga stugan för vintern. Det kändes vemodigt att lämna huset för i år.

Jag tog en tur med kameran och fotograferade lite växter runt om i trädgården för sista gången. Bakom huset fick jag fick syn på ett rött hallon som hade hunnit mogna, trots att vi är inne i november. Det smakade som ett hallon ska göra. Smaken var en aning fadd men det smakande gott i alla fall.

Hallonbuskarna har jag fått av min syster i England för flera år sedan. Hos henne blir de stora och täta buskage, men hos oss trivs de inte så bra. Kanske beror det på jordmånen, som mest är sand hos oss.

Till våren ska jag nog flytta på dem till en annan del av tomten, där de ska få växa mer fritt. Men det är länge till dess. Jag får under den kommande vintern tänka ut en perfekt plats för dem.

.

Blommor den 29 oktober

Den 29 oktober gick jag ut i trädgården med min kamera. Trots den sena tiden på året så finns det fortfarande växter som fortfarande blommar. Vi har haft nattfrost som tog död på ettåringarna och de flesta perennerna. Men vissa trotsar kylan och mörkret som nu sänker sig snabbt över landet.

Här är några som jag lyckades fånga i linsen trots gråväder och svagt ljus den 29 oktober. Klicka på bilderna så blir de större.

Bland ettåringarna blommar gul och orange ringblomma. De har klarat av frostnatten som vi hade i början av oktober. Men nu blir blommorna mindre, men de blommar i alla fall.

Vår blåvioletta höstflox blommar fortfarande. De andra fem sorterna har gett upp för i år.

Oktoberaster gör skäl för namnet. Den börjar aldrig blomma förrän i oktober månad och håller på länge. Astern klarar av en köldknäpp på minus åtta grader. Det bevisade den för flera år sedan.

Skogsaster börjar också blomma sent i ett flor av små ljust violetta blommor.



Kärleksört blommar än en tid. Den brukar ge upp någon gång i november när mörkret och kölden tar tag i vårt land på allvar.



Bland kryddörterna blommar lavendel. Plantan hade blivit rätt risig under sommaren så jag klippte ner den under sensommaren. Den gav inte upp utan började växa bättre och tätare, och belönade mig med knippen av nya blommor.



Vår ros har gett upp. Den klarade den första nattfrosten men nu vill den gå i vila.



Den tacksammaste växten hos oss är vår pålitliga tusensköna. Den blommar först och den blommar sist. Jag tror att den blommar även under snön. En riktig överlevare. :-)

--------------------------------------------------------------------------------------------

Under året har jag haft ont om tid och haft mycket omkring mig. Nu till senhösten ska jag försöka återkomma till min blogg och skriva och berätta om vad som hänt i min trädgård under året som gått. Om vilka planer som jag har och dela med mig av mina erfarenheter. Så ha tålamod!

.

Som man sår får man skörda - squash

I våras köpte jag inte så mycket frön som jag brukar. Jag hade helt inte ork att planera eller odla. I kylskåpet hade jag även en massa gamla frön som också borde användas innan de blev för gamla. När man lagrar frön för länge förlorar de kraften att kunna gro.

Jag köpte i alla fall frön till squash. Förra året fick jag några plantor av en väninna och jag odlade dem i jordsäckar med bra resultat. Så i år satsade jag i stort sett bara på dem. Ett säkert kort med andra ord.

Nu efter en lite turbulent sommar, samt att jag knappt hunnit vistas vid vår stuga så börjar squashen mogna. Jag har hunnit skörda en gång av plantorna. Till helgen blir det en förhoppningsvis en ny skörd.

Som med livet, så är det likadant med squash. Ett frö kan växa sig stor och bli en grann planta och ge mängder av frukt. Men när det blir dags att skörda känns det som att processen är över. Efter månader med odling och kultivering, så står man där med sin skörd. Då gäller det att kunna ta tillvara allt.
När man sedan har tillagat grönsakerna och ätit upp dem, så är beviset för sin odlarmöda borta! Som tur har jag min blogg där jag kan publicera mina odlingsförsök och resultat. Ett litet bevis att jag har lyckats med någon av alla mina vidlyftiga intentioner och livsprojekt.

Just nu känns det trots allt lite avslaget. Och när plantorna vissnar ner i höst så är allt borta och lämnar lite vemod över sig. Vad ska jag då hitta på?

Mina odlingstips
Squashfröna försådde jag inomhus i krukor.

Jag skaffade fyra säckar med vanlig plantjord, och lade dem på gamla trådbackar som jag inte längre behövde. Då låg de inte direkt mot jorden.

I säckarna skar jag runda hål och i dem satte jag de förgrodda plantorna. En planta i varje hål.

Man måste göra dräneringshål i botten av säckarna med en till exempel en käpp, så eventuellt överskottsvatten rinner ut.

Sedan vattna och bara vänta på att de ska utveckla blommor och frukter. Hanblommorna vissnar ner och honblommorna blir till frukter.

Skörda när squashen är 15-20 cm långa.

Av squashen blev det en gryta med köttfärs och bacon samt mängder av andra grönsaker. Till detta tillsatte jag egenodlade kryddor som persilja, dragon, oregano och rosmarin.

.

Ogräs i min närhet

Ogräs frodas i min trädgård. De kommer oinbjudna till mig och slår ner sina rötter och växer upp.
Vissa kan vara förföriskt vackra. Men medan de visar sin behagfullhet växer sig rötterna långt ner i jorden och nästlar in sig för sitt förstörelsejobb att ta över trädgårdslandet.

En växt som är en fin ettårig planta och nästan är ett ogräs är Jättebalsamin (Impatiens glandulifera). Bilden överst. Den kommer från Asien och har tagits emot av oss som en fin trädgårdsväxt, men när den ges fria tyglar är det kört!
Den sprider sig enormt om växtbetingelserna är bra. Den är fin att se på och är stor och reslig och blommar rikligt, men producerar mängder av frön. När fröna är mogna spricker fröskidorna med en lite smäll och skjuter iväg fröna långt från plantan och sprider vidare otyget.

Inte nog att Jättebalsamin är som ett ogräs, så drar den till sig ohyra, som här bladlöss.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Till motsats till ogräs som frivilligt växer och nästlar in sig överallt, så finns de växter som tillhör dem som ska curlas och tas hand om. De är kinkiga och kräver speciell jord. De ska helst växa ensamma i rätt sammansatt jord, ges lagom doser och näring hela tiden, och allt som kan hota växten måste undanröjas.
En sådan växt i min närhet är en Kärleksört med mörka purpurfärgade blad (Hylotelephium 'Purple Emperor'). Den växer dåligt hos mig för jag vägrar curla med mina växter. Kan de inte växa självständigt, och ta mig och min trädgård som vi är, så är de inget att ha kvar.

Jag kan ge dessa växtprimadonnor en ny chans att växa på en annan plats, men vill de inte ställa upp och växa i min jord och samverka med de andra växterna, så är det bara att avlägsna dem!
Jag kallar dem skämtsamt för söndercurlade växtfjollor. Vill de inte finnas i min trädgård får de söka sig till någon annans trädgård. Jag daltar inte med dem för att DE ensamma ska trivas och ta för stor uppmärksamhet.

En växt som vill bli curlad, men inte av mig: Kärleksört "Purple Emperor".

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vad gör man åt ogräs som är svårutrotligt?
Det finns bara en metod: rensa, rensa och rensa! Det finns inga quick fix för detta. Det är bara att ta bort och ibland får man drastiskt gräva upp hela trädgårdslandet och rensa bort alla ogräsrötter och sålla joden med ett jordsåll. Sedan planterar man tillbaka växterna man vill ha kvar som man trivs med. De andra växterna och ogräset slänger man på komposten.

Två ogräsvarningar
Ogräs som gått i frö MÅSTE man slänga i de vanliga soporna eller bränna upp det.
Hamnar dessa frön i komposten kan de ligga där i flera år och sedan slå rot igen när man använder den fina kompostjorden i sina trädgårdsland.
Utslagna maskrosor kan eftermogna efter att man har slängt dem i komposten, och kan således gå i frö.

För rotogräs som kvickrot och brännässla kan rötterna överleva i en sval kompost, och fortsätta växa och hamnar sedan tillbaka i trädgården. Det räcker med en mycket liten bit att de ska kunna växa vidare.

Ett annat tips är att rensa soliga och torra dagar. Lägg renset på en torr och solig plats, och torka upp detta så dör det definitivt och sedan kan de torra växtdelarna läggas i komposten utan risk. Men var vaksam på frökapslar etc att de inte följer med.

Brännässla är ett svårt ogräs. Men jag äter upp den som nässelsoppa på våren, eller använder den rötad som nässelvatten som extra näringstillskott till de andra växterna. Av något dåligt kan det bli ett bra resultat, om man tänker kreativt och är lyhörd och öppen för förslag från andra.

--------------------------------------------------------------------------------------------

I min trädgård vill jag helst bara ha växter som jag vill ha, och som trivs att växa tillsammans med mig. Tillsammans ger vi varandra energi för att stå emot attacker av ogräs, stormar och andra irriterande negativa element som kommer och stör vår harmoni.

Min trädgård samt mina vänner både i cyberrymden och i det verkliga livet, ger mig den energi som jag behöver just nu för att växa. Så jag behöver inget ogräs, utan tyr mig till dem som jag bryr mig om, och tar mig som jag är!
Så nu ska jag ut i trädgården och fortsätta röja bort allt som jag inte vill ha kvar. Och spara det som jag älskar.

TACK - TAKK - THANK YOU!
En ros till er alla mina fina vänner!

Denna ros är som jag själv och flera av mina vänner. Lite naggad i kanterna, och omskakad av vind och regn, men blommar nu för fullt.
Den växer nu bättre efter att jag flyttat den till en ny plats och gett den näring. Den ville bli curlad, men nu klarar den att växa själv. Här är resultatet!

.