lördag 30 april 2011

Bli kvitt liljebaggar!



När man har ett hus i trakter med rådjur och kaniner som äter upp det som man odlar tappar man en del lust för odling. När vi fått våra hyacinter och tulpaner uppätna de första åren då vi ägt vårt fritidshus, fick vi tipset att vi kunde ha kejsarkrona, Fritillaria imperialis, för de ratas av alla djur. Sagt och gjort, flera lökar köptes och planterades. De skonades av alla djur, tills vi upptäckte att de drog till sig röda skalbaggar. Det var översållade av liljebaggar!

Liljebagge heter Lilioceris lilii på latin. Den ska ha kommit till Storbritannien och Kanada från Asien under 1940-talet med importerade liljor. Därefter har den spridit sig över hela Världen. De dras till liljor av växtarterna Liliuim och Fritillaria. De är lätta att känna igen då de har klarrött skal. Larverna ser ut som små bruna bajskorvar. Ser man dem är det bästa att ta bort och avliva dem med en gång.

Tipset som jag fick för att bli av med den var att plocka dem och mosa dem, antingen med fingrarna eller trampa på dem mot en sten.
Ett problem är att om man stöter till en liljebagge, så släpper de taget om växten och ramlar ner på rygg. Då undersidan är svart blir de näst intill omöjliga att hitta. Efter ett tag klättrar de upp på växterna igen och fortsätter kalasa på alla sorters liljor.



Det blev lite äckligt i längden att mosa dem med fingrarna. Jag kom på det finurliga sättet att oskadliggöra dessa skadedjur snabbt och effektivt.
Jag kokar upp vatten och häller det i en kopp, och tillsätter några droppar diskmedel för att ta bort ytspänningen.



Sedan går jag på jakt efter liljebaggar. Jag placerar koppen under insekten och petar på den. Då släpper den taget och ramlar ner i det kokheta vattnet och dör med en gång.

På en dag fick jag sexton stycken liljebaggar. På bilden nedan ligger tolv stycken i botten av muggen efter några minuters jakt. Nu slapp jag få kletiga fingrar och de dog snabbt och slapp plågas.

Nu fortsätter jakten. Det gäller att hålla koll på alla liljor. Nu är det kejsarkronor. Senare kommer kungsängslilja (Fritillaria meleagris), brandlilja (Lilium bulbiferum), krollilja (Lilium martagon) och andra sorter.

Blir bladen ändå uppätna även om man inte ser några insekter, kan det vara larver som äter på bladen under nätterna. Då får man gå ut med en ficklampa när det blir mörkt och syna växterna och plocka för hand.




Läs mer om dessa glupska insekter på Wikipedia i artikeln: Liljebagge, eller på Odla.nu i artikeln: Liljebaggar.

.

3 kommentarer:

  1. Bengt M. Carlsson17 juni 2013 17:51

    Hej! Jag har skrivit en artikel om våra liljebaggar i tidskriften Aromia, Det kan vara av intresse om att få tips om hur liljebaggar lever och att veta lite mera om hur man kan hålla efter dessa djur utan att tycka att dessa är till besvär för oss människor. Förstår man hur olika insekter anpassar sig för olika växter är det inte att de är till besvär för oss. Dom bara tar för sig för sin överlevnad som jag och du gör. MVH, Bengt C.

    SvaraRadera
  2. Jag har massor av sådana i min trädgård. Fick se i början av sommaren, trodde det var nyckelpigor. Jag har inga liljor så vad äter de hos mig?? Har inte märkt något ännu.

    SvaraRadera
  3. Bra variant för att jaga baggarna. Själv har jag en bägare med nervgift (rödsprit) och i stället frö att lit på att odjuren faller och studsar åt rätt håll på bladen petar jag ned dem med en smal pensel.
    Farmor: Till de nämnda värdsläktena kan läggas Convallaria (liljekonvalj). Har du sådana i närheten?

    SvaraRadera